Sallad Niçoise har varit en symbolisk rätt för Ann och mig. Den första gången vi åt en tillsammans var under det halvår som vi bodde i Genève. En söndag under våren så cyklade vi till en park söder om Rhône - det borde vara Bois de la Bâtie. Efter en promenad så slog vi oss ner vid ett bord vid restaurangen som fanns där. Här åt vi en alldeles underbar Niçoise.

Jag minns inte vad det var som var så speciellt med salladen den där första gången. Men jag har alltid trott att det varit kombinationen av den vinägerskarpa dressingen med de salta sardellerna. Närhelst vi gör en Niçoise så burkar vi variera den så detta recept ska ses som en grundversion.